Framtidens boende

Den gröna stadsdelen

Grønttorvet, Köpenhamn

På ett gammalt torg i stadsdelen Valby håller ett nytt bostadsområde på att ta form. Området kallas Grønttorvet och här byggs nu bostäder för både familjer, pensionärer och ungdomar. Medelpunkten i området blir en 23 000 kvadratmeter stor park. Målsättningen är ett levande område med en blandning av olika bostäder och naturliga, gröna mötesplatser.

Namnet Grønttorvet kommer sig av att här tidigare låg en marknad där man kunde köpa grönsaker, frukt och blommor alla dagar i veckan. Man har velat bevara områdets gröna historia och bland annat gett husen namn efter olika blommor.

Just blandningen av olika boendeformer med allt från äganderätt till subventionerade hyresrätter är central för projektet: ”Grønttorvet är till för alla”, säger vd:n för fastighetsutvecklingsföretaget FB Gruppen, Hans-Bo Hyldig. ”Det är en medveten strategi och vi gör verkligen vårt yttersta för att förverkliga den. Vi har ingen kontroll över vilka som söker sig hit men vi kan se till att priserna ligger på en rimlig nivå.”

Vissa av lägenheterna har en planlösning som främst tilltalar familjer och i området finns två förskolor för de allra yngsta inflyttarna och en skola för de lite äldre. Dessutom finns särskilda ungdomslägenheter och boendegemenskap för ensamstående föräldrar. Våren 2019 stod de nya seniorbostäderna färdiga. Det nyligen invigda kulturhuset är viktig mötesplats för de boende. Här finns bland annat ett kafé där personalen består av ungdomar från några av de närliggande hyresområdena, som annars ofta har svårt att hitta jobb.

I Grønttorvet finns också kontor, butiker, flera kaféer och inte minst grönskande trädgårdar. På taket till varje byggnad finns en gemensam trädgård med odlingslotter och växthus där de som bor i huset kan umgås och odla färska kryddor och grönsaker.

För att verkligen få gemenskapen att spira har FB Gruppen, företaget bakom bostadsprojektet, på försök anställt ett antal personer som bland annat ordnar planteringsdagar, julaktiviteter och marknader.
”Nu när vi har satsat på flera olika hustyper och sett till att det finns möjlighet att odla på taken är det viktigt att det verkligen blir av”, säger vd Hans-Bo Hyldig.

Arbetet med att anlägga takträdgårdarna har redan kommit en bra bit och de boende har börjat ta egna initiativ till olika aktiviteter.
”Det är viktigt att man blir en del av gemenskapen och känner tillhörighet med området. Vi vill att Grønttorvet ska vara mer än bara ett bostadsområde, det ska vara en plats att leva på”, förklarar Hans-Bo Hyldig.

Genom att blanda hustyper och ägandeformer har människor i olika åldrar och med olika bakgrund möjlighet att bo i Grønttorvet. Det ger en levande stadsdel där människor möts i vardagen.

I Danmark finns en lång tradition av att bygga kommunala bostäder och förskolor för att skapa lokal sammanhållning. Men Grønttorvet är ett exempel på hur en privat aktör kan motverka den sociala splittring som är så vanlig i moderna städer. Projektets målsättning är också att fungera som inspiration för lokala initiativ och ideella organisationer i danska städer. Grønttorvets kulturhus kan ses som ett försök att skapa en bygdegård mitt i den moderna staden. En plats där jäktade stadsbor får en liten knuff i rätt riktning och börjar hitta på saker tillsammans.

Grønttorvet är ett bostadsområde som bygger på klassiska danska värderingar som jämställdhet, solidaritet och gemenskap, samtidigt som det tillgodoser det moderna samhällets behov av hållbara lösningar.

Industrihistoriskt arv

Vulkan, Oslo

Den hållbara stadsdelen Vulkan ligger i ett tidigare industriområde vid floden Akerselva som rinner genom Oslo. Namnet kommer från Vulkan Jernstøberi som hade sin verksamhet här från 1873 till långt in på 60-talet. Området har en egen kraftstation som förser byggnaderna med värme och kyla. Om det behövs mer energi hämtas den från en 300 meter djup jordvärmebrunn. Bebyggelsen består av lägenheter, skolor, två hotell, kultur, en saluhall, flera restauranger och kulturhus samt åtminstone två stora bikupor ritade av arkitektkontoret Snøhetta, som bland annat ligger bakom Oslos välkända operahus. Projektet är ett exempel på hur man kan förvandla ett industriområde till ett hållbart, självförsörjande bostadsområde.

Kulturell gemenskap

Hauskvartalet, Oslo

Hausmania Kulturhus i Oslo är ett oberoende kulturcentrum som drivs i egen regi. Boende, konstnärer, musiker och kulturarbetare har tillsammans med inhyrda konsulter skapat ett innovativt bostadsprojekt med såväl gemenskapsutrymmen som lägenheter med låg hyra. Miljötänket löper som en röd tråd genom hela projektet. Husen har ett gemensamt kök i vardagsrummet och det finns toaletter i varje trappuppgång. Förutom bostäder finns här bland annat små billiga ateljéer, replokaler och verkstäder. Tvättstuga finns på taket och ute på gården och i källaren ligger ett stort offentligt bad. Projektet är ett exempel på hur ett hållbart, minimalistiskt boende kan se ut och hur det är möjligt att planera ett bostadsprojekt där de boende i stor utsträckning är delaktiga i processen.

Variation och innovation

Vallastaden, Linköping

Vallastaden i Linköping kännetecknas av variation hos både byggnader och människor. Området har delats upp i mindre delar och 40 olika aktörer har hand om byggandet. De olika fastigheterna skiljer sig mycket åt i utseende, typ och ägandeform. Här finns villor, radhus och lägenheter, och en blandning av hyresrätter och bostadsrätter. Bebyggelsen är relativt låg och tät, och många av husen är av trä. Ett av husen är inspirerat av Antoni Gaudí. Variationen gäller också dem som bor i området. Här möts olika åldrar, livsstilar och kulturer och här finns allt från ensamhushåll till stora familjer. Gemensamhetslokaler, gemensamma trädgårdar, grönytor och parker gör det lätt att träffas och umgås. Vallastaden är ett exempel på en nära, grön och varierad stadsdel där människan står i centrum.

Gemenskap

Hammarby Sjöstad

Runt Hammarby sjö i Stockholm finns cirka 1 000 lägenheter. De är alla uppförda med byggmetoder som ger minimal inverkan på miljön när det kommer till vatten- och energianvändning och avfallshantering. Nyligen öppnade ett så kallat living lab i bostadsområdet. Målet med projektet är att undersöka hur delningsekonomi skulle kunna bidra till lokalsamhället och samtidigt minska behovet av transporter och konsumtion. För de boende finns cykel- och bilpooler, gemensamma laddningsuttag och möjlighet att utbyta varor och tjänster genom en matchningstjänst.

Text av Emelie Koefoed